Det var bättre förr

I dagens Under Strecket i SvD kan man läsa om mörkrummets plötsliga försvinnande. Läs och begrunda. Jag börjar fundera på att ju lättillgängligare något är desto mindre blir dess värde. Det digitala är kul, man ser snabba resultat, det blir billigt, man behöver inte bli besviken. Men man blir inte heller överraskad, man får inte 24 kort man sätter värde på, som man omsorgsfullt skriver nån rad på och sedan sätter in i ett album. Man drunknar i 1000 bilder och det är bara de jag tog senaste veckan. Borta är den tiden då man tog 12 hela kort under en vecka på Mallorca och sen var tvungen att vänta till jul för att knäppa upp rullen. Jag saknar den tiden. Och jag saknar den tiden då jag stod i mörkis på hampis och blev yr av kemikalierna men kunde bara inte slita mig från det underbara frosseriet i ett enda negativ och dess födelse till något magiskt. Nedan ett foto från när mörkrummet avvecklas och plötsligt försvinner från våra liv. Fotot är taget med en mobilkamera av sämsta sort. David sörjer men Svante verkar ta det med ro, går han kanske redan i diabilderstankar, han är alltid steget före...eller steget efter. Och ja det var bättre förr.

/Boho Chic