Jag gick en tredagars kurs i mörkrumsarbete. Mycket hade man ju med sig sen lilla skokartongen på vinden på Hampnäs. Men vikten av kontaktkarta, den förstår jag först nu. Kul också att mata in kontaktkartan i datamaskinen och leka. Se här.
/Anneli
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
All right! Vad har de för grejer i mörkrummet där borta?
SvaraRadera/LeRu
6 maskiner och allt som behövs, tom en torkmaskin som var helt underbar. Att herr kontrast lärde oss att köra utan filter det var ju lätt ironiskt, filter är kul, kontraster är livet.
SvaraRaderaBonusinfo: När man agiterar i framkallningsprocessen så ska man slå ner dosan med en dunk i bordet så att luftbubblor försvinner, det tror jag inte vi visste back in the days. Jag tror även att man kan kontrollera kontrasten i agitationsmomentet, snabb agitation mer kontrast, men jag är inte säker, men agitationen påverkade bilderna på nåt sätt. Sen finns det en speciell manick som man drar ut filmen med så man slipper besväret med sax i den mörka påsen. Allt var så oerhört mycket lättare med den.
Jo, har man inte olika hårdhet på papprena så måste man ju ha filter för kontrastjusteringen. Vi framkallade ju egentligen bara råkopior, tråkigt nog. Har du förstorat några gamla bilder nu, med dina nya kunskaper? Dunken läste jag om i den och använde på slutet någon gång, med oklar effekt. Denna ständiga agitation, vad påverkar den inte?
SvaraRaderaHar inte gjort några gamla bilder. Jag kommer inte att använda mörkrummet eftersom priset på fotopapper inte är försvarbart och jag har inte hittat några gömmor med papper. Men det kommer väl en tid även för det analoga livet.
SvaraRadera